Acceptans
Att acceptera andra och mig själv givetvis, är något jag bara måste jobba på. Att acceptera saker för det dom är. Till exempel den där mattesatsen som jag vill veta anledningen bakom, hur den är uppbyggd och varför den fungerar som den gör.
Acceptera att när andra säger något om sig själva, så är det ju faktiskt så. Varför ska jag bry mig huruvida det stämmer eller inte? Det är ju deras sanning, precis som min sanning i denna utvecklingsprocess. Det känns så himla rätt och
helt otroligt bra. Då kör jag på det. Precis som alla andra gör på sitt sätt.
Sedan kommer det ju faktiskt stunder då vi måste mötas och komma överens. Där två sanningar och trossätt går emot varandra och måste göra en kompromiss, exempelvis i arbetet. Där får vi jobba på att få fram en ny sanning tillsammans. Ingenting är rätt
eller fel. Det finns bara nuet. Något som har fungerat eller inte fungerat förut kan ju funka precis tvärtom nu. Jobba hela tiden med och inte emot. Med det säger jag inte "ge upp", utan endast acceptera. Såhär är det nu,
vad kan jag göra för att göra det bästa utav nuet? Fokusera på det positiva och acceptera allt det där andra som kliar under skinnet.
Men acceptera allt? Ska en verkligen göra det? Jag återkommer.
